Så säkrar Swetics medlemmar livsmedelsbranschen

Närodlat, KRAV-märkt, EU-ekologiskt och Fairtrade – i våra varukorgar finns det en mängd olika märkningar på livsmedel. Men vad innebär de och vem säkerställer att de krav som ställs för att få använda en märkning efterlevs?

Standarder som inte syns – men avgör

För att få leverera sina varor till butiker som tillhör de stora livsmedelskedjorna i Sverige ställs vanligtvis krav på en lägstanivå hos leverantören kopplat till kvalitet, rutiner och säkerhet i produktionskedjan. Denna lägstanivå specificeras i så kallade standarder, det vill säga: manualer och checklistor som ska följas och kunna prickas av. Exempel på dessa standarder är IP Livsmedel och ISO 22000.

Att certifieras efter någon av dessa standarder innebär att arbetsrutiner och metoder kopplade till livsmedelsproduktionen kontrolleras och efterföljs så att livsmedelssäkerheten alltid kommer i första hand. Med andra ord – handlar du i en butik som ställer dessa krav på sina leverantörer kan du vara säker på att varorna kontrolleras för att hålla en hög nivå gällande såväl hygien som livsmedelssäkerhet. Dessa standarder resulterar däremot inte i en märkning synlig för konsumenterna.

Vad betyder produktmärkningen?

Som konsument kan du komma i kontakt med flera produktmärkningar, på samma vara. Vissa av dessa är så kallade tredjepartscertifieringar dvs. en märkning som kontrolleras av ett oberoende certifieringsföretag. Certifieringsföretaget har därmed säkerställt att certifieringens krav efterföljs varpå en produktmärkning får sättas på varan. Dessa certifieringsföretag är alltid oberoende och kontrolleras i sin tur av tillsynsmyndigheten Swedac. Swedac kontrolleras av globala organ. Certifieringsföretagen gör regelbundna kontroller, anmälda och oanmälda sådana, för att säkerställa att kraven efterföljs och produktmärkningen är giltig.

Det finns även märkningar som inte kräver kontroll av ett oberoende certifieringsföretag för att få användas. I dessa fall är det istället vanligt att företaget bakom produkten skickar in en ansökan där de redogör för på vilka sätt kraven för märkningen uppfylls varpå ett godkännande för märkning kan ges. Även om en oberoende kontroll av efterlevnad inte är gjord kan dessa märkningar ge konsumenten en signal om ett mervärde för produkten.

Tredjepartscertifierade ackrediterade märkningar:

MSC – Marine Stewardship Council (MSC) är en standard för hållbart fiske, genom hela leverantörskedjan. MSC:s standarder uppfyller internationella riktlinjer för bästa praxis för certifiering och miljömärkning. Dessa standarder utvecklas genom samråd med fiskenäringen, forskare, miljöorganisationer och experter. Yrkesfiskare som vill certifieras enligt MSC bedöms utifrån områdena: hållbara fiskebestånd, minimering av miljöpåverkan och god fiskeförvaltning.

KRAV – KRAV-märkning på en vara innebär att den förutom att uppfylla EU:s förordning för ekologisk produktion , även uppfyller KRAV:s regler gällande djurvälfärd, miljö och hälsa, klimat och bättre arbetsvillkor. Livsmedel med kravmärkning är alltid ekologiskt producerad, utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och utan konstgödsel. KRAV:s regler omfattar även områden som slakt, restaurang och fiske. För att tydliggöra KRAV:s kvaliteter, användes ibland uttrycket KRAV-ekologiskt.

Svenskt Sigill – Svenskt Sigill är miljömärkningen för svensk mat och blommor. Bara produkter som klarar de hårt ställda kraven och är certifierade enligt IP-standardens Sigill- eller tillvalsnivå får lov att använda märket. För att märka produkter eller marknadsföra en verksamhet med Svenskt Sigill-märke måste produkterna komma från en IP Sigill-certifierad odling eller djuruppfödare.

Ej ackrediterade livsmedelsmärkningar:

Äkta vara – märkningen Äkta vara är till för att konsumenter genom märkning ska finna livsmedel utan tillsatser, eller icke naturliga ingredienser. Märkningen omfattar förädlade produkter och efter ansökan om att få använda märkningen skrivs ett avtal mellan Äkta vara Sverige och ansökande företag, för varje enskild produkt.

Fairtrade – Fairtrade är en internationell certifiering av råvaror som odlas i länder med utbredd fattigdom. Certifieringen innebär att varan är producerad med hänsyn till sociala, ekonomiska och miljömässiga krav. När en råvaruproducent ansöker om Fairtrade-certifieringen gör Flocert en inspektion för att se om kriterierna följs. De intervjuar odlare eller anställda och undersöker organisationen. Om organisationen blir godkänd accepterar den också att Flocert gör löpande inspektioner för att se till att kriterierna följs och att de överenskomna förbättringarna genomförs. Flocert är ett fristående organ som ansvarar för kontroll och certifiering av plantager och kooperativ. Flocert är grundat av Fairtrade International.

Från Sverige – Märkningen Från Sverige är en ursprungsmärkning som ska hjälpa konsumenterna identifiera varor med råvaror och produktion i Sverige. Det finns två förtydligande märken: Kött från Sverige som används på kött och charkuterier och Mjölk från Sverige som används på mejerivaror och ost. De tre märkena har samma kriterier att leva upp till. All odling, förädling och packning har gjorts i Sverige, alla djur är födda och uppfödda i Sverige och produkter med fler ingredienser ska ha uteslutande svenska råvaror alternativt minst 75% svenska råvaror.

Det här var ett axplock av certifieringar och livsmedelsmärkningar. Vill du veta mer om produktmärkningar, standarder eller livsmedelskontroller? Besök Livsmedelsverkets, Konsumentverkets eller respektive standardägares hemsida.

Livsmedel